Österrike 2005,
På racercykel längs Donau's cykelvägar


Fjolårets "träningsläger" i Melk var så kul och givande att vi ville göra en liknande resa detta år. Kravet vi hade på ort var att den skulle ligga vid Donau och vara en ganska liten stad. Det skall självklart också vara en enkel transport till dit. För att man skall kunna ha stor valfrihet när det gäller val av cykelturer måste orten också ha järnvägsförbindelse. Valet föll på Tulln, en stad som ligger c:a 8 mil nerströms Melk och c:a 3-4 mil uppströms Wien. Som förra året bokade vi dubbelrum i stadens vandrarhem, vilket ligger c:a 150 m från cykelvägen på Donau's södra sida. Alltså, ett perfekt läge. 
En kort beskrivning av hur de praktiska förberedelserna och transporter mm. gick till:
  • Vi beställde rummet på vandrarhemmet via Internet och fax.
  • Flygbiljetterna och hotellet på Wien's flygplats ordnade Resia i Östersund.
  • Vi tog taxi (en bil med tillräcklig lastkapacitet) från Wien's internationella flygplats till Franz Josefs järnvägsstation inne i Wien's centrum. Härifrån går en massa tåg direkt till Tulln och de övriga städerna som ligger längs Donau. Resan till Tulln tar c:a en halvtimma. När vi har så stora paket som det blir av en cykel är det viktigt att åka direkt från flygplatsen till järnvägsstationen utan omlastningar och utan att behöva gå några sträckor. Det går inte att gå omkring med så stora paket. 
  • När det gäller tågresan mellan Wien och Tulln är det bara att köpa en biljett och bära ombord.
  • Från Tulln's järnvägsstation till vandrarhemmet är det c:a 1,5 km. Omöjligt att bära. Vi ringde till vandrarhemmet och tjejen där (Alice) skaffade taxin. 
  • På hemvägen gjorde vi allt i omvänd ordning. Vi hade tagit telefonnummer till taxin i Wien så att vi i god tid kunde beställa samma bil. 
  • Vi hade gjort ett smart drag detta år. Det var att sista natten bo på flyghotellet direkt vid flygplatsen i stället för i Wien. Kvällen innan hemresan kollade vi den exakta vägen till incheckningen och var bagagevagnarna fanns. Det är viktigt att exakt veta t.ex. var hissar är så vi vet vägen i morgonrusningen. Detta gjorde att allt gick mycket snabbt på morgonen. Inte nog med detta. Vi var nästan först i incheckningskön och blev snabbt av med cyklarna och övrigt bagage. Sedan var det bara att gå c:a 100 m tillbaka till hotellet och äta frukost i lugn och ro. Vi hade ju över en timma på oss innan ombordstigning!
  • Klicka på bilderna så blir de större. Storlek c:a 70-80 kB.
    Välkommen till Tulln an der Donau. Vägen från vandrarhemmet till floden. Tulln är en gammal romarstad och här vid flodens strand står en mäktig bronsstaty av kejsar Augustus. Som alla vandrarhem vi sett i Österrike har även detta ett riktigt cykelgarage. 


    Donau's cykelvägar har inga backar. Man kan glida fram på en asfalterad bilfri cykelväg hela dagen. T.ex. kan man åka ut på den ena stranden på förmiddagen och efter en god lunch i någon by eller stad vid floden tar man andra stranden tillbaka. 
     
    Tillbaka ut på "der Donau Radweg". 
    Donau cykelväg.
    Donau cykelväg.
    Ibland går cykelvägen 
    genom byar och små städer.


    En dag när vi körde på norra sidan av Donau kom vi till en liten by vars namn jag inte noterade. Den ligger i alla fall några kilometer nerströms från Melk. Vi gick in på en restaurang och åt lunch. Vi såg då några skyltar vid sidan om ytterdörren. Dessa indikerar vattennivån vid de senaste stora översvämningarna (hochwasser). Inne i restaurangen finns foton som visar hur det såg ut vid det senaste tillfället år 2002. Tänk att gång på gång få hela huset översvämmat med vatten och tänk på allt skräp och slam som vattnet för med sig! På många ställen vi cyklat förbi finns höga översvämningsvallar för att skydda byarna. Vid denna by fanns ingen sådan vall. Dom kanske borde bygga en.
    År 2002 var tydligen ett mycket blött år i Donaudalen. Klicka på den högra bilden och lägg märke till att vattnet står alldeles under siffran 10 till vänster om träskylten.


    En av dagarna cyklade vi lite för långt bort för att hinna tillbaka innan mörkrets inbrott och vi blev tvungna att vid halva tillbakavägen ta tåget tillbaka till Tulln. Vi håller alltid koll på tågens tidtabeller så att vi vet om och när det går ett tåg. Det finns järnväg som förbinder städerna längs floden.

    En av dagarna gjorde vi en tur till Wien. Mitt i Wien delar Donau sig och bildar en ö, Donauinsel, som uppskattningsvis är 15 km lång och max 100-200 m bred. Denna ö är ett av Wienarnas utflyktsmål. På ön går minst två och på vissa ställen tre eller fyra parallella och asfalterade cykel-, rullskridsko- och gångvägar. Under helgerna är det tusentals cyklister och rullskridskoåkare som nyttjar dessa fantastiska vägar. 
     
    Vägen mot Wien strax nerströms Tulln. C:a 35 km till Wien. Från en av Wien's många broar riktar vi kameran västerut. En av flera parallella cykelvägar på Donauinsel i Wien. Vi åt en mycket god sallad här på Donauinsel. Vägen tillbaka till Tulln på flodens norra sida. 


    Till sist en bild på Anita som äntligen vågade lära sig cykla utan att hålla i styret och vilket ställe hon testar på - det är ju inte en särskilt bred väg heller och det är ganska nära till vattnet! 

    Sammanfattning
    Detta blev en lika lyckad träningsvecka som året innan. Vi behövde inte trängas med några bilar på hela veckan då all cykling gjordes på Donau's bilfria cykelvägar. 
    Vi har redan börjat planera nästa Donauvecka. Då blir det nog några mil längre uppströms, antingen i Österrike eller i Tyskland.

    Vi avverkade 60 mil på 5,5 cykeldagar under den veckan vi var i Tulln.

    Tillbaka