|
(Monemvassia - Kalamata, Patras - Korinth).
Klicka
på bilderna, så blir de större och snyggare.
I år fungerade allt transportmässigt, både på Arlanda och när vi kom fram till Athéns flygplats. Det enda nyheten var att vi var tvungna att köpa stora plastpåsar och stoppa in cyklarna i. Påsarna nådde inte över hela cykeln så halva bakhjulet stack ut. Egentligen kunde vi ha tagit av framhjulet, så hade nog hela cykeln fått plats. Risken med detta är att om man tar loss framhjulet måste man absolut ersätta hjulaxeln med en distans som skyddar gaffeln mot hoptryckning. Risken är uppenbar att gaffeln kan bli skadad. Beviset för att detta kan hända är kanske att mitt framhjul var mycket vint när vi fick ut cyklarna vid framkomsten till Athén. Man kan nästan säga att det såg ut som en "åtta", i alla fall sett från en vinkel parallellt med hjulet. Cykeln hade sannolikt legat klämd under en massa bagage. Hade hjulet inte suttit i gaffeln är jag säker på att gaffeln hade blivit deformerad. Detta var lättare att fixa. Några väl riktade sparkar på hjulet gjorde att det blev så rakt att det utan vidare gick att cykla hela semestern. En väska som vi transporterat rena kläder i för hemresan lämnades som vanligt in i flygplatsens förvaring. Att förvara en väska där kostar 25 SEK per dygn.
2000-04-20 torsdag, Athéns flygplats - Pireus Centrum (21 km).
2000-04-21 fredag, Pireus - (flygbåt) - Monemvassía.
Det var mycket lätt att hitta rum i Monemvassía. Vi hade kanske lite bråttom och hade nog kunnat få ett rum med havsutsikt om vi lugnat oss. Vi tog i alla fall ett rum i centrum för 6000 drachmer = 150 SEK, litet men allt var nytt och mycket rent och fint. Vi fick låna husets vattenslang och spolade snabbt av saltet från cyklarna. 
.
2000-04-22 lördag, Monemvassía - Neápoli (45 km). Kanonväder, lugnt och svalt. Nu började cykelsemestern! Vi köpte frukostingredienser i ett "Supermarket" och åt ute på terassen utanför rummet.
Endast 2-3 hotell öppna i Neapoli. Vi tog in på hotell Aivali med balkong direkt ut mot havet. Bra hotell, pris 175 SEK. Stora vågor rullade in mot stranden och vi somnade som stockar till ljudet av vågorna. Fantastiskt, ååk hiit!
2000-04-23 söndag, Neapoli - Githio (92 km). Upp tidigt för idag skulle vi köra ända till Githio. Det finns inga intressanta övernattningsställen före Githio så det skulle bli en lång dagsetapp. Vi hade dessutom övernattat i Githio på en av våra tidigare turer (1993), så vi visste att det var en trevlig stad att stanna till i. Det var också söndag och då vet vi av erfarenhet att det är ganska lite tung yrkestrafik. Därför skall man passa på att köra sträckor där man kan befara mycket trafik, just på söndagar. Detta gäller oftast på den kortaste och bästa vägen mellan två städer. Kl. 09.00 avgick en båt till ön Kithira, som ligger söder om där vi befann oss. Vi hade på lördagkvällen allvarligt övervägt att ta den båten. Sannolikt är denna ö mycket intressant och ganska oexploaterad, då den ligger mycket avsides från den vanliga turismen. Där finns flera vägar som på kartan ser mycket intressanta ut att cykla på. Hade vi åkt dit skulle det ha tagit minst två dagar och då hade vi fått köra sträckan Neapoli - Githio på en vardag. Detta avgjorde. Vi sparade Kithira till en annan gång. Vi kunde se båten lägga till vid kajen ett par hundra meter från hotellet. Det sved faktiskt en hel del i själen, för just då kändes det som om vi skulle vilja följa med båten. Etappen bjöd på mycket bra vägar hela sträckan. Maxhöjden var (endast) 240 möh efter c:a 15 km körning. Sedan är det ganska flackt resten av sträckan. Endast strax före Githio är det lite upp och ner. Mycket lite trafik, troligen p.g.a. söndag. Lunch i Asopós efter 43 km. Endast en taverna var öppen i hela stán (byn). Vi åt omelett, sallad och bröd. Efter ytterligare en mil kände jag att cykeln plötsligt började att hoppa vid varje hjulvarv. Det kom mycket plötsligt och jag förstod att något hänt med däcket och när jag tittade ner upptäckte jag en stor bula på bakdäckets ena sida. Jag stannade och konstaterade att det var på väg att spricka. Jag förstod att jag hade pumpat för hårt så jag släppte snabbt ur lite luft så att trycket lättade och vi fortsatte. Det var ganska självklart att risken för att däcket skulle explodera var uppenbar, så vi stannade och jag bytte däck och tog det skadade som reservdäck.
Tyvärr måste jag konstatera att min yrkesskada ger sig till känna igen. (Efter nästan 30 år i reningsverksbyggarbranschen). Jag känner direkt att det luktar avloppsvatten i hamnen i Githio! Det är som vanligt - för djävligt! Fyyy fyy fyy skam!!!
2000-04-24 måndag, Githio - Nea Itilo (52 km).
När vi packat och lastat cyklarna letade vi upp en cykelaffär för att eventuellt ersätta däcket som nästan hade spruckit dagen innan. Det fanns en cykelaffär. Cykling är inte särskilt utbrett och populärt i Grekland. Det fanns i alla fall ett däck som troligen passade min fälg, men det var ett tungt däck. Jag gillar inte tunga detaljer på cykeln. Efter noga övervägande chansade jag på att mitt befintliga däck skulle hålla resten av tiden och köpte alltså inget däck. Efter att ha tittat lite på stan fortsatte vi mot Areopoli. Nu cyklade vi på en väg som vi tidigare hade kört under år 1993. Högsta punkten mellan Gitio och Areopoli är 300 möh. Detta är en mycket tjusig sträcka.
Denna gång skulle vi absolut cykla en av de "ocyklade" sträckorna vi hade kvar på Peloponessos, den som från Areopoli går rakt norrut mot Kalamata. Det är c:a 80 km. Vi visste att det är en mycket kuperad väg så vi var mentalt laddade på en tuff uppgift. Vi hade tidigare sett vykort från några kustbyar strax norr om Areopoli och vi startade för att eventuellt övernatta i någon av dessa.
2000-04-25 tisdag, Nea Itilo - Agios Nicolaos (32 km). Dagen började med en ny klättring upp till byn där vi hade vänt dagen innan. Nu tog det bara 40 min. Därefter var det mycket fin cykling på ganska flack och otrafikerad väg som höll sig på c:a 400 möh. Det var alltså en fanstastisk utsikt hela tiden, höga berg åt höger och Medalhavet långt där nere till vänster. Vi blev bjudna på Frappé (kallt kaffe) i en liten snygg by med namnet Agios Nikon. Vi stannade till vid byns enda taverna (två bord på genomfartsgatan). På de flesta tavernor sitter gubbar av olika slag. En av denna tavernas gubbar var pensionär och talade tyska, så vi kunde konversera. Han berättade bl.a. att han höll på att bygga sig ett hus här i sin hemby. Efter en halvtimma kände vi att vi måste fortsätta och ville betala. Det går inte sa han, ni får inte betala, jag bjuder. Vi fick alltså inte betala, men vi tackade och for vidare.
Vi kom fram till Agios Nicolaos vid 15 tiden och vi bestämde oss direkt för att stanna. Detta var en sån där typisk liten grekisk kustby med liten hamn, små tavernor i hamnen och flera övernattningsmöjligheter. Vi hade tagit det mycket lugnt denna dag, nästan som en vilodag. Högsta höjden var 450 möh och på denna sträcka var det mycket lite trafik. Vi fick ett bra rum på "Faros". Pris 200 SEK.
2000-04-26 onsdag, Agios Nicolaos - Kalamata (53 km). Klarblå himmel och en kall nordvästlig motvind. De första 15 km från Ag. Nicolaos till Kardamili var det ganska platt väg längs kusten. Tyvärr en del trafik, men i övrigt fint. Efter K. började klättringen ända upp till passet som låg på 470 möh. Lunch i Prosilo, det finns faktiskt en taverna där.
Hade vi kört rakt fram vid Stavropigi och åkt via Kambos hade vi troligen åkt på ytterligare en klättring på några hundra meter. I Kalamata tog vi in på hotell Bysantio för 200 SEK. Detta hotell har vi nu bott på några gånger. Det är fjärde gången vi kommer till eller åker från Kalamata på cykel.
Dagarna går fort. Vi började se slutet på denna cykelsemester och måste därför tänka på hur vi kommer till Pireus. På lördag måste vi vara i Pireus. Från Kalamata hade vi tänkt att cykla vidare mot Tripolis och vidare mot Kalavrita. Därifrån går det tåg till Pireus. Vi insåg snart att vi inte skulle hinna till Kalavrita och ändrade planerna. Det hade varit för många korta dagsetapper. Efter en stilla dag med sight-seeing tog vi eftermiddagståget till Patras. Framme sent på kvällen och tog in på hotell Atlanta i närheten av jvg.stn. Det var ganska dyrt, c:a 300 SEK men vad gör man när klockan är mycket. Strax efter att vi kommit upp på
hotellrummet flera våningar upp fick vi uppleva ett mindre jordskalv.
Helt plötsligt började sängen att skaka i sidled, inte mycket
men helt märkbart. De första sekunderna trodde jag faktiskt att
det låg någon under sängen och ryckte i den. Det pågick
i 10-20 sek och när klädhängare och andra hängande
saker började att gunga fram och tillbaka förstod vi att det
inte fanns någon under sängen utan
det var ett jordskalv.
Man fick en liten tankeställare. Rummet låg ganska högt
upp och man har ju hört om hus som rasar. Grekland är inte helt
ofarligt. Hösten 1999 dog några 10-tal människor i Athen-trakten
vid ett jordskalv.
2000-04-28 fredag, Patras - Xilokastro (111 km). Start från Patras vid 10-tiden. Framme i Xilokastro 19.00. Vi hade motvind hela dagen. Det känndes lite som en repris då vi har cyklat här flera gånger tidigare. Vi tog in på ett litet kyffe till hotell med namn Kyami Akti. Pris drygt 200 SEK. Hotellet var ganska risigt, men läget oslagbart. Vi hade balkong med utsikt över hela Korintviken och "ströget" alldeles under.
Vindstilla och lite mulet. Vi körde
till Korinth och hoppade på tåget till Pireus. Tog in på
hotell Fidias, alltså samma som på utresan.
2000-04-30 söndag, Pireus - Athens flygplats (21 km). Pireus - Athens flygplats, lika trist som vanligt, men tyvärr nödvändigt.
Sammanfattning. Vattnet på Peloponessos är i allmänhet väldigt bra. Vi drack allt vårt vatten och fyllde våra vattenflaskor direkt ur kranen på hotellet och på tavernor. Vi har nu gjort det mesta som kan göras på cykel i Grekland och det börjar kännas som det är nog, så vi får väl se vad som händer i framtiden. Total cykelsträcka: 470 km. |
