1991-05-18. Anlände till Athén sent på
kvällen. På denna tiden ingick transfer till stadens centrum
i charterresan. Cyklarna lyckades vi få in i bussens bagageutrymme.
Vi hade förbokat rum på hotell Pythagorion nära Omoniaplatsen.
Cyklarna förvarades i hotellreceptionen under natten.
Dagen började med hopmontering av cyklarna. Vi höll till ute på trottoaren utanför hotellet. Tåg kl. 14.40 till Volos. Framme kl. 21.40 och det var kolmörkt. Det var sent och vi hade ingen aning om var vi skulle bo. Vi cyklade omkring utan att hitta något. Till slut frågade vi efter "hotel". Personen vi frågade visste inte vad hotel betydde så vi fick ta fram parlören och leta fram det grekiska ordet "xenodochio". Då förstod han och pekade åt ett visst håll och där några kvarter bort låg hotell Admitos, ett mycket bra hotell. Cyklarna fick vi ställa i ett särskilt rum över natten. Denna episod lärde oss att ordet hotell inte är så totalt internationellt som vi hade trott. Summa cykling denna dag 10 km.
1991-04-20, Volos - Almirós. Förmiddagen ägnades åt en rundtur i Volos med lunch på en taverna i hamnen varpå vi styrde kosan västerut längs kusten till Archialos och vidare söderut till Almirós. Bra cykelvägar med lite trafik. Vi hittade ett superfint litet privatrum och billigt. Som kvällstur cyklade vi inåt landet mot Anthotopos. En nästan helt bilfri och asfalterad väg gick svagt och konstant uppför och vi vände efter 10 km. På tillbakavägen rullade vi hela vägen ända fram till hotelldörren utan att ta ett enda tramptag! Vi testade hur mycket det betyder att ligga bakom en annan cyklist och vad det betyder i luftmotstånd om man böjer sig ner eller sitter upp. Det var ju som i gamla tider då man åkte moppe, fast tystare. På kvällen åt vi en mycket god pizza. Enligt dagboken var pizzan en av de godaste någonsin! Summa cykling idag 65 km, (inkl. 10 km utan att trampa).
1991-04-21, Almirós - Loutrá. Upp tidigt, kl. 07.00 och vi lämnade rummet kl. 08.00. Vi åt frukost på torget. Vi köpte juice, coca cola, en bit fetaost och bröd. Sedan hittade vi en matplats på en soffa i solen. Färden gick rakt söderut på små och lågtrafikerade vägar till Achillion, där vi åt lunch bestående av greksallad (Xoriátiki salata = by- eller bondsallad), öl, bröd och glass. Gott va? Färden gick vidare till Glifa som är färjeläge för färjan över till Evia. Vi fick vänta c:a 1 timma. När vi kom iland på andra sidan stod vi inför ett svårt vägval. Höger eller vänster? Det blev höger för den vägen gick närmare havet. Vi cyklade längs den sydvästra kusten på Evia till den lilla staden Loutrá där vi tog in på hotell Galaxy. Vi gillade maten som vi ätit till lunch så mycket att det fick bli samma till middag, alltså greksallad, tzatziki, vin och bröd. Det är sagolikt gott och grekernas tomater är särskilt goa. Dagen etapp 50 km.
1991-04-22, Loutrá - Prokópio. Första delen gick längs kusten söderut mot Limni. Lunch på en taverna alldeles intill havet, fantastiskt ställe. Detta var en fin liten stad med en liten hamn, typiskt grekiskt. Efter lunch brant och lång stigning mot Strofiliá. Vi hade inte höjdmätare men stigningen var nog 300-400 m. Vi hade tänkt stanna i Mandoúdion, en liten stad med ett typiskt grekiskt utseende och utan turistpåverkan. Torget låg mitt i staden. Här syntes det att det inte brukar vara några turister. Vi försökte fråga om hotell men ingen kunde engelska. Någon hämtade en kille som kunde lite engelska och han visade oss stadens enda (tror vi) hotell. Det låg alldeles intill torget. Detta är det mest perfekta läget när man besöker en liten grekisk stad då stor aktivitet alltid pågår just på torget. Man kan sitta på balkongen med ett glas vin och titta på utelivet. Hotellet verkade utifrån risigt så vi vände innan vi hade kollat och drog vidare söderut. Det var ju inte särskilt sent på dagen. Det blev en sagolik cykling 8 km fram till Prokópio. Vägen ringlade svagt uppför längs en liten älv med vatten. Fantastisk lummighet hela vägen. Mycket fågelsång nere vid älven där det var ganska skuggigt och såg svalt ut. Det hördes ständigt en fågel som lät nästan som en näktergal. Den hade lika klara toner i sin sång men inte lika stor variation. Kanske är det en släkting. Hotellrum i Prokópio. Dagens etapp 70 km.
1991-04-23, Prokópio - Chalkis. Färden fortsatte söderut. De
första 18 kilometrarna var ganska tuffa. Uppför nästan hela
vägen i två och en halv timma. Vi fick dock lön för
mödan i form av fin natur, frisk luft och fantastiska vyer. Vägen
slingrade sig uppför berget genom pinjeskog. På höjden
605 meter över havet vid Agios kom passet och sedan bar det iväg
utför. Det är egentligen inget märkvärdigt att "klättra"
uppför ett berg även om det är högt och tar flera timmar.
Visserligen blir man mör i benen men om man tar det lugnt på
låga växlar och låter klättrandet ta den tid det
tar utan att ha bråttom, så går det bra.
Vi hittade ett litet hotell i Chalkis. Jag kommer ihåg att vi fick rum 33 för det var den gången jag lärde mig räkneordet "triandatria" (33) på grekiska. För att få förvara cyklarna inomhus fick vi bära dem uppför en mycket lång och smal trappa till andra våningen. På Evia-sidan längs det smala sundet till fastlandet gick en promenadgata med en lång rad av restauranger och utecaféer som verkade vara stadens inneställen. Efter 22-tiden var det alldeles fullt med folk som satt och umgicks eller tittade på de som gick fram och tillbaka på gågatan. Även vi fick plats. På natten vaknade både Anita och jag av ett knaprande ljud. Det var ingen tvekan om vad det var. Det var en råtta eller en mus. Vilket vet vi inte och när vi tände ljuset upptäckte vi att reflexen på Anitas cykelväska var sönderbiten. Som tur var hade vi ingen mat på rummet. Dagens etapp 55 km.
1991-04-24, Chalkis - Athén centrum. Färden gick längs södra kusten på flacka vägar och genom vacker natur c:a 20 km till Eretrea. Där tog vi färjan över till fastlandet, till Skála Orpoú. Vi körde vidare på smala och otrafikerade vägar via Makropolon, Kapandrition till Ag. Stefanos. Vi fortsatte mot Athén och snart började vi helt tappa kontrollen över var vi exakt befann oss. Nu var frågan vilken väg som vi skulla välja för att ta oss till Athéns centrum. Klockan var redan mycket och vi måste vara framme i kväll då flyget gick nästa morgon. Athén har c:a 4 miljoner invånare och är definitivt ingen bra cykelstad. Vi tänkte att vi orienterar efter Likavitosberget (Lykabettos) eller Akropolis när vi kommer in i stan. Och ser vi dessa berg, ja då är vi ju i centrum och då är det ingen konst att hitta hotellet. Självklart kan man fråga sig fram, men jag har en sjuklig ovana att jag alltid måste hitta utan att fråga, nästan oavsett var vi befinner oss. Vi bestämde i alla fall att köra på in mot stan norrifrån. Riktningen var ju ingen konst och förresten det lutade in mot centrum. Här hade vi också chansen att
ta tåget då det passerar Ag. Stefanos. Men vi var ju här
för att cykla och förra året hade vi ju cyklat rakt genom
stan från Pireus hamn direkt till Athéns centrum.
Dagens etapp 90 km.
Sammanfattning. Vissa sträckor på Evia var riktiga höjdare med fin och till synes orörd natur och som inte heller var för mycket trafikerad. Men som sagt, om man inte är så envis som jag, skall man ta tåget den sista delen in till Athén. Då hamnar man mitt i centrum och det är enkelt och billigt att ta cyklar på tåget i Grekland! Men å andra sidan, hade vi tagit tåget hade vi missat upplevelsen att ha cyklat rakt igenom Athén från norr till söder ända ner till Piréus. Total cykelsträcka: 340 km. |
