Precis en halvtimma senare. Äntligen kom
det oranga ljuset och träffade berget. Det var precis detta jag hade
väntat på i c:a en timma. Nu kunde även jag ta den klassiska
bilden av Fitz Roy. Jag brände på med massor av bilder från
två kameror och med olika bländare och hastigheter. Jag tänkte
att någon bild måste ju bli bra då och man är ju
inte på denna plats så ofta. Det som oroade mest var blåsten
som slet i kameran och stativet. Jag pressade kameran och stativet neråt
mot marken för att om möjligt hindra skakningar. Från vänster
ser vi Cerro Torre, 3102 m.ö.h. I mitten Fitz Roy med sina 3375 m.ö.h.
Jag kollade inte tiden, men jag bedömmer att efter 10 - 15 minuter
var detta speciella ljus borta. |