|
En cykertur längs fyra cykelleder genom Bayern.
Klicka på bilderna
för bildtext, och så blir de större och snyggare dessutom.
Donau-Bodensee radweg: Ulm --> Bodensee Dag 1, 2005-07-10, Blaustein - Mietingen (52 km). Start vid hotellet i Blaustein. Vi hade
ingen detaljerad vägbeskrivning av cykelvägen till Bodensjön.
På vår översiktskarta kunde vi se att cykelvägen
till Bodensjön såg ut att börja i Ulm, så vi hojade
ju självklart dit först. Det var inte alldeles enkelt att hitta
cykelvägen till Bodensjön, men efter att ha frågat lite
kom vi fram till att vi först skulle åka Donau Radweg och sedan
skulle det vara skyltat. Det funkade.
Tyvärr regnade det resten av dagen
från lunchtid. Vi kom till en liten by som heter Mietingen där
vi väntade ut ett fruktansvärt åskväder under en balkong
på ett nybyggt hus. Som tur var hade ingen ännu flyttat in.
När det värsta regnet hade upphört åkte vi vidare
och hittade ett Gasthaus (Grune Baum) mitt i byn. Det var tur för
det var redan mycket sent och det hade börjat att mörkna. Rumspris
42 Euro inkl. frukost. Dom serverade också middag på stället.
Dag 2, 2005-07-11, Mietingen - Neukirch (100 km). Vi vaknade av att det ösregnade utanför.
Vi tittade på väderprognosen på TV och den visade regn
hela dagen. Vi tänkte att vi kanske måste stanna och avvakta.
Vem vill ut och cykla i det vädret. Det är en sak att redan vara
ute när det börjar regna, men att från ett torrt och varmt
rum ge sig ut i kylan och regnet är inte kul. Vi hade tur, det lugnade
sig och när vi gav oss iväg duggregnade det och då är
det ju acceptabelt. Regnet upphörde mitt på dagen och sedan
kom det skurar då och då.
Dagen bjöd på mycket fin cykling genom täta skogar och öppna fält. Man får nog säga att det är en fantastiskt cykelområde. Lagom backigt och vägarna nästan trafikfria. Denna cykelled är inte helt bilfri som många andra i Tyskland, men man har lyckats hitta vägar med i huvudsak mycket liten trafik. Cykelvägen mellan Donau och Bodensjön delar sig i flera olika sträckningar. Vi hade ingen detaljerad karta över cykelleden, bara en översiktskarta och det var inte alltid lätt att följa skyltningarna. Cykelleden går bitvis på småvägar med fruktansvärda upp- och nerförsbackar, ständigt nya. Vi tröttnade på backarna och åkte några mil på vanlig landsväg och orienterade efter bilkartan i stället. Det var inga som helst problem, bara man höll sig ifrån de stora vägarna. Cykelvägen går ganska mycket i zigzag och vi ville också åka lite genare. Vi visste att vi hade planerat en relativt lång cykelresa och det gällde att det inte gick för sakta framåt. Det var en lång dag och vid 19.30
hittade vi ett mycket bra privatzimmer i Neukirch, ett par mil från
Bodensee. Pris 44 Euro inkl. frukost. Ett verkligt kanonställe. Värdinnan
serverade 1/2 liters starköl för 1,20 Euro! Vi fick gå
några hundra meter i regn till byns hotell för att äta
middag, men det var inga problem för värdinnan lånade oss
ett paraply.
Dag 3, 2005-07-12, Neukirch - Lindau vid Bodensee. Det var mest utförsbackar till Lindau
som ligger vi Bodensjön. Sträckan var bara ett par mil så
det gick fort. Vi stannade och tittade på stan ett par timmar och
fortsatte sedan på nästa cykelled.
Resan fortsätter nu längs
Dag 3, 2005-07-12, Lindau - Stiefenhofen (total sträcka denna dag 71 km). Det visade sig vara fantastiska fina cykelvägar
från Lindau. Det var många hårda backar upp och ner,
mycket skog, genom och förbi många bondgårdar och många
småbyar. Alla vägar asfalterade. Helt enkelt perfekt.
Vi anlände vid 18-tiden till byn Stiefenhofen
och tog in på Gasthaus Rössle, ett mycket fint ställe.
Pris 55 Euro för dubbelrum inkl. frukost. I huset serverades kanongod
middag.
Dag 4, 2005-07-13, Stiefenhofen - Hopfen am See (83 km). Vaknade till klarblå himmel. Start
c:a 09.30. Fantastiska vyer mot Alperna i söder. Många många
backar, branta backar. Upp och ner hela dagen, men också som tur
var, även ganska mycket cykling på plan väg. Det var också
några korta grusvägar på denna sträcka. I övrigt
kanonfina asfaltvägar med ingen eller mycket lite trafik.
Framme i Hopfen am See några km före
Fussen (skall vara tyskt y) vid 18-tiden. Denna dag var den varmaste hittills.
Hittade ett kanonbra privatrum i ett gasthaus för 52 Euro inkl. frukost.
Dag 5, 2005-07-14, Hopfen am See - Bad Tölz (112 km). Klarblå himmel även denna morgon.
Start 09.30. Efter ett par mil kom vi till en mycket berömd byggnad.
Det var Schloss Neuschwanstein. Slottet ligger ungefär 200 höjdmeter
över slätten där cykelvägen går. Det var massor
av folk som tog sig upp, de flesta gående, andra åkande på
hästkärror och vi som cyklade upp. Det var en hård stigning
och det var lägsta växeln som gällde. Då märkte
vi att vi (som alltid) hade för tung packning. Backen kändes
i benen i hela dagen sedan. Ändå tyckte vi att det var värt
besväret.
I Fussen (här skall det vara tyskt y) var vi inne i en bokhandel och köpte en färdbeskrivning om Bodensee - Königsee Radweg. Hittills hade vi cyklat utan att ha någon bok om cykelleden vi färdades på. Vi tänkte att vi hittar ju ändå och det gör vi ju självklart, men det är egentligen dumsnålt. Det finns fantastiska små fälthandböcker om alla de stora cykellederna i Tyskland. De innehåller viktiga fakta såsom telefonnummer till övernattningar, sevärdheter och framför allt perfekta kartor. Vi hade helt klart mycket stor nytta av boken under resten av resan. Vi hade planerat en vilodag och tänkte
att Bad Tölz skulle bli bra så vi körde på för
att hinna dit i skaplig tid. Trots att denna dag erbjöd nästan
enbart lätt cykling på flack väg blev det verkligen segt
på slutet. Vi hade ju stigningen till slottet i benen och så
avslutades dagen med en rejäl stigning på 150 höjdmeter.
Vi var väldigt trötta i benen när vi efter 112 km anlände
till Bad Tölz. Vi letade ett tag efter hotell. Vi tyckte de var dyra,
men till slut hittade vi ett för 60 Euro inkl. frukost. Vi kunde pruta
från 70 Euro per natt tack vare att vi skulle bo där i två
nätter. Det var ett perfekt ställe med stadens gågata alldeles
vid entrén.
Dag 6, 2005-07-15, vilodag i Bad Tölz. Vilodagen var helt nödvändig.
Vi gick omkring och tog det väldigt lugnt och det kändes fortfarande
i benen. Staden har en mycket fin gågata på vilken det finns
många restauranger och nästa alla hade uteservering. Vi gick
runt och kollade de flesta innan vi bestämde var vi skulle äta.
Detta är en av de allra bästa grejerna med cykelsemester. Efter
många timmar på cykeln kan vi kosta på oss att äta
så mycket vi vill på kvällarna. Kroppen behöver varenda
kalori.
Dag 7, 2005-07-16, Bad Tölz - Aschau (101 km). Detta blev en ganska tuff dag då
sträckan innehåller många och långa backar, men
vilodagen hade gjort underverk. Vi hade nu bra ork i benen igen, så
det var egentligen inga problem.
Efter någon timma kom vi till det ställe där vi var tvungna att välja väg. Vi hade planerat att när vi nådde floden Inn, som kommer från Insbruck i Österrike i söder, skulle vi följa Inn Radweg norrut till Passau. Den cykelled som vi följde var dock så fin att vi ville följa den så långt som möjligt. Vi bestämde alltså att fortsätta österut till floden Salzach (i Österrike) och följa den i stället. Den rinner genom staden Salzburg och därefter in i Inn. Vi hade aldrig varit i Salzburg så nu kunde vi passa på att se Mozart's födelsestad. Så här efteråt känns detta som ett riktigt val. Framme i en stad som heter Aschau 18.30.
Det första hotellet vi kollade tyckte vi var för dyrt 70 Euro,
så vi åkte vidare för att kolla de andra. Det visade sig
vara mycket svårt att få tag i något överhuvudtaget.
Efter över en timma kände vi att vi måste fara tillbaka
till det första och ta in där. Det var inte så hög
klass så det var inte ens prisvärt, men vad gör man, vi
måste ju övernatta och sova. Hotellet heter "Kurhotel Aschau".
Dom serverade i alla fall en väldigt god middag.
Dag 8, 2005-07-17, Aschau - Gois i Österrike (85 km). Vaknade till kanonväder även denna dag. Vi kom iväg 09.40 och vi hade god medvind hela dagen. Härligt. Dessutom hade vi långa utförslöpor eftersom vi tydligen hade befunnit oss på relativt hög höjd, Fantastiskt vackra vyer och lättcyklat. Efter någon mil kom vi till ett stad
som heter Siegsdorf. Utanför ett museum stötte vi på denna
mammutkopia i naturlig storlek. Det visade sig att muséet var ett
mammutmuseum. Man hade alltså för många år sedan
hittat ett mammutskellett i dessa trakter. Reinhold gick in medan Anita
vaktade cyklarna. Det var fantastiskt att se. Titta på de förstorade
bilderna. Fantastiskt!
Mammutmuséet var mycket intressant. Efter ytterligare ett par mil kom vi till den Österrikiska gränsen och vi måste lämna Bodensee - Königsee Radweg och styrde norrut mot Salzburg. Här kanske vi skulle ha tänkt om och åkt vidare till Königsee som är cykelledens slut. Königsee är en sjö som ligger i en dalgång långt inne i Alperna. Det kändes lite vemodigt och inte riktigt bra att lämna denna vackra cykelled innan vi nått målet. I Piding lämnade vi cykelleden och
följde en skyltad cykelled som det rätt och slätt stod Salzburg
på. Den var lätt att följa. Vi kunde se att det fanns skyltade
cykelleder åt alla håll. Det finns tydligen en cykelled vart
man än skall cykla. Så är det i cykelländerna nr.
1, Tyskland och Österrike.
Dag 9, 2005-07-18, Gois - Burghausen (78 km). Vi var tvungna att stiga upp tidigt. Gasthauset
var stängt denna dag och värdfolket skulle ut på en heldags
cykeltur. Dom måste alltså få ut oss tidigt. Åkte
vidare vid 8-tiden. Varmt och gott väder. Efter en stund var vi i
Salzburg. Vi tittade på centrum ett par timmar. Staden är nog
fantastisk, men vi fortsatte cykelvägen längs floden Salzach
mot Passau. Tyvärr hade floden svämmat över under de svåra
regnväder som hade varit en vecka tidigare och slammat igen långa
sträckor av cykelvägen med finsand så att den blev oframkomlig
med cykel. Vi tvingades därför vända och ta landsvägen
i stället.
Vi fick ett tips om att Burghausen (i Tyskland) var en vacker stad. Den var på lagom cykelavstånd så vi hojade dit. Det visade sig vara helt rätt. Hotellet vid torget kostade för mycket c:a 80 Euro och det gick inte att pruta en spänn. Det var surt för det såg väldigt trevligt ut. Det hade börjat regna och vi behövde något snabbt. På nästa ställe vi kollade
låg i centrum alldeles intill hotellet. Det är viktigt att
det är centralt och/eller nära till matställen. Där
fick vi ett privatzimmer hos en gubbe. Det var helt klart den sämsta
övernattningen på hela resan. Det var heltäckningsmattor
i hela huset och det luktade damm och troligen rök nåt alldeles
hemskt. Det var inte särskilt rent heller. Vi hade alla fönster
på rummet öppna för att slippa den värsta lukten.
Självklart skall man alltid kolla rummet innan man bestämmer
sig. Vi gör alltid det normalt, men när det regnar ute, klockan
är mycket och alternativet kostar 80 Euro funderade vi inte många
sekunder. Fortsätta leta ville vi inte. Dessutom har normalt alla
rum i Tyskland och Österrike så hög standard att vi hade
slutat att kolla. På frukosten, som serverades inne i hans lägenhet,
satt han bredvid och tittade alternativ på TV:n och på oss.
Dessutom kedjerökte han och förpestade luften där också.
I ett rum intill hörde vi någon (troligen frun) som hostade
och ibland lät det som hon andades i någon sorts apparat. Pris
för rummet var 43 Euro inkl. frukost och dålig lukt, men utan
TV. Det var ju det lägsta priset för rum på denna resa,
men också det alla minst prisvärda.
Dag 10, 2005-07-19, Burghausen - Passau (98 km). Det var blåsigt och regnigt. Vi hade i alla fall medvind, en mycket stark medvind. Det var ju bra denna dag, men - vi tänkte på att nästa dag skulle vi ju åka längs Donau i nästan motsatt riktning, alltså västerut. Om vinden då höll i sig skulle vi få en fruktansvärd motvind. Efter några kilometer kunde vi från
en utsiktsplats se stället där floderna Salzach och Inn rinner
ihop, "der zusammenfluss". Därefter följde vi Inn och skulle
alltså åka på Inn Radweg. Vi åkte mestadels på
den Tyska sidan. Vi tappade cykelleden flera gånger och var därför
tvungna att åka mycket efter bilkartan. Vi hade inte köpt någon
beskrivning för denna relativt korta sträcka. Det var i och för
sig inga problem. Läsa kartan kan vi nog, men det är trevligare
att följa den rätta vägen.
Vi hittade ett kanonfint hotell bara ett
par hundra meter från Dreiflussecke's spets. Det heter Altstadt Hotel,
kostade 65 Euro inkl. frukost och TV. Vi hade åkt ganska fort denna
dag i medvinden. 98 km på strax under 6 timmar (effektiv tid). Det
är c:a 16,4 km/h. Det var den snabbaste dagsetappen. Hotellets restaurang
var lite för dyr för oss, så vi gick till en annan.
Dag 11, 2005-07-20, Passau - Deggendorf (83 km). Idag var vi tillbaka på Donau Radweg.
Vi visste att vi inte skulle hinna att cykla hela vägen tillbaka till
Ulm. Det var alldeles för långt, c:a 35 mil, men vi skulle i
alla fall försöka att hoja så långt som möjligt.
Som befarat höll den hårda västliga vinden i sig och det
kändes som att cykla mot en vägg av luft. Dessutom körde
vi fel. Vi missade en skylt och fick "betala" med c:a 15 km extra cykling.
I alla fall rullade vi in i Deggendorf
vid 18.30 - tiden och hittade ett litet hotell som i alla avseenden var
mycket bra, utom en detalj. Det ligger vid en trafikerad gata och vi fick
rum mot gatan. Eftersom det är ganske varmt denna årstid vill
man ha fönstret öppet under natten. Detta resulterar i att när
trafiken börjar på morgonen vaknar man onödigt tidigt av
bullret. Hotellet heter Zum Wachzieher, 59 Euro inkl. frukost.
Dag 12, 2005-07-21, Deggendorf - Straubing, tåg via Munchen till Ulm, cykel Ulm till Blaustein (tillsammans 51 km). Motvinden höll i sig och det hade
dessutom blivit väsentligt kallare. Tyvärr, tyvärr höll
tiden på att ta slut för oss. Här i Straubing var cykelresan
över. Vi måste vara tillbaka denna dag i Blaustein för
att sedan hinna att komma hem i tid. Semestern var snart slut. Vi hade
självklart under de senaste dagarna förstått att det skulle
vara omöjligt att hinna hela resan utan att använda tåget,
men förträngt det. Trist men sant. Vi hade nog behövt två
- tre dagar till.
Då jag tycker mycket om att titta på alla fartyg och skutor som trafikerar Donau, måste jag ha med ett par bilder av dessa också. Dagens etapp blev 51 km och slutade i Straubing.
Vi tog tåget via Munchen till Ulm och därifrån cyklade
vi tillbaka till hotellet i Blaustein. Dagen efter var det bara att lasta
och börja hemresan. Ännu en fin cykelresa var till ända.
Sammanfattning. Sträckan Ulm - Bodensee - Piding innehåller många backar och det är inget latmansgöra att cykla dessa vägar. Man skall helst inte komma otränad. Vi hade i alla fall inga problem för vi får nog betrakta oss som ganska vältränade. Man får dock lön för mödan då naturen är fantastisk att titta på och vara i. Dessutom är cykelledernas kvalitet normalt mycket höga. Sträckan Salzburg - Passau utefter floderna Salzach och Inn är däremot helt flacka och inte alls så vackra som Bodensee - Piding. Donau Radweg är också helt flack. Den hade vi ju åkt förut och när vi mötte en så hård motvind och när tiden inte räckte var det inget annat att göra än att ta tåget tillbaka till Ulm - tyvärr. En detalj som gör det väldigt perfekt att åka på cykelsemester i Tyskland är (förrutom perfekta cykelvägar förstås) att de flesta gasthaus, hotell, mm. även serverar middag. Det betyder att när man kommit fram och duschat är det bara att gå ner en trappa och beställa in mat. Perfekt för vi är alltid mycket hungriga på kvällen. Om man inte serverar middag i huset finns det oftast något ställe i närheten. Alla rum som vi bodde på hade TV, utom det där dåliga stället i Burghausen. Vi har märkt att vissa restauranger, småhotell och liknande i mindre orter, stänger en dag i veckan. Man har "ruhetag" = vilodag. Detta verkar vara vanligt under söndag, måndag eller tisdag. Man måste vara uppmärksam på detta. Teoretiskt sett skulle man kunna bli utan både boende och mat, men hittills har i alla fall vi klarat oss. Alltså, man bör komma fram i tid och alltid ha ett reservställe som man hinner till, och orkar, om allt skulle visa sig vara stängt. Hela cykelturen blev 914 km lång. |
